denfjortonde

Kul att det är många som tycker att vi var roliga och underhållande igår :) Och värre kommer det bli...?
Klippet där jag har uppsatt hår och varnar Andreas för alla saker som kan komma ivägen för hans bilkörning var faktiskt från castingen. Blev förvånad att de hade med de klippen men det var kul att se! Alltså första gången vi satte oss i en bil med kamera i. Man försöker koppla bort tankarna om att det finns en kamera framför ögonen och det gick ganska bra! Självklart tittade man in någon gång, kanske. Minns inte riktigt.
Men jädrar vad kul vi har haft och det har vart en riktigt upplevelse. Verkligen.

Och ni som tycker att man gör bort sig. Ja vissa saker är lite pinsamma. Men herregud. Lätta på trycket för fan. Det här är skoj.

SKOJ SKOJ SKOJ.

Saknar min Mira så det gör ont :(

Förresten. Mitt hjärta höll på att stanna förut. Usch vad dåligt jag mådde. Jag, Henka, Andreas och Erik trängde oss in i Andreas arbetsbil. Två sittplatser, en förarplats och en passagerar plats. Och ett trångt lastutrymme. Henka satte sig i typ skrubben med alla påsar. Andreas körde (!!). Erik satt i passagerar sätet. Och.. ja.. vart satt jag?! Jag satt i fotändan. Säger man fotändan? Vid Erik alltså. Hade mitt huvud ner mot hans ägodelar, nästan. Luva över huvudet ifall det skulle komma en polis. Och när jag ligger där och inte ser något hör jag hur Andreas säger: "Fan! Varför står polisjäveln där nu?!"
Erik: "Kör bara lugnt det är ingen fara"
Jag:"Men herregud, neej, varför händer detta. Erik sätt på dig bältet!"
Andreas:"Men fan nu vinkar han in."
Erik: "Nej det var till bilen innan, sväng här."
Andreas:"Ja jag svänger här. Men fan, varför står det en polis där framme med?!"
Jag trodde att jag skulle dö. Helt ärligt, hjärtat började pulsera så sjukt fort.
Andreas: "Nej nej nej nej, fan nu blir jag nervös, en polisbil bakom mig."
Erik: "Kör lugnt, det är ingen fara, han har inte satt på blåljusen."
Jag:"Herregud." Försöker göra mig så liten som möjligt.
Andreas:"Nej fan också!!!"
Antog att blåljusen var på nu.
Erik:"Var lugn nu, Mikaela försök hoppa ut så fort du kan."
Jag:"Ska jag hoppa ut?! Nej jag kan inte, va fan ska jag göra."
Tar upp huvudet försiktigt och ska se om jag kan ta mig ut. Hör något bakifrån som låter som "Nu går ni ut bilen."
MEN. Rösten var bara Henka som satt där bak bland all skrot och förmodligen frågade om vi var framme. Och inte fan fanns det någon polis. Allt var ett skämt. Jag höll seriöst på att dö. Något av det värsta jag vart med om. Var så jävla rädd.


Nu ska vi SUPA. SUPA lyssnar på fångad av en stormvind just nu.
Pussokram alla.